Lysande saker

- ett slags påskresumé

En vecka innan ringer en vän från hemstaden Örnsköldsvik och undrar när var hur jag kommer till stan i påsk. Vi synkar läget och hon snackar om nån trancekväll på skärtorsdagen. Det är ett artonställe och jag har inga eller få bra minnen därifrån, men min polare är en pärla att ha med på dansgolvet så hey whatever, det är en dejt, vi kan ha kul oavsett! Jag vet att jag kommer känna mig hopplöst fossiliserad och obekvämt vuxen bland alla käcka arton-människor, men jag bestämmer att det är en erfarenhet det med. Jag slipper iallafall vara the kid. Det blir att dricka vin i mängd och panik innan utgång, vi bommar den bokade taxin och jag ringer och gnäller på att deras klockor inte går likadant som min. Vi fixar skjuts ned ändå och hinner dit exakt en minut innan tjugotvå - på rätt sida tiden för fritt inträde. Vi kollar läget, det är rätt glest med folk men jag är definitivt inte äldst. Bra tecken. Dansgolv ahead! Det är öde, en ensam tapper kille i snygg tröja gör mer än sitt. Men det händer saker. Plötsligt är det en trupp ravefolk som äger ytan. Neondetaljer och glowsticks, UV-ljus och laser - lysande saker! Blir helt stissig och överfaller första bästa för att tigga glowsticks. Jag hör knappt vad hon säger, men hon är tydligen medarrangör och kommer tillbaka med lyspinnar till mig och min vän. Vi blir som barn och dansgolvet tycker om oss i gengäld. Men det räcker inte, vi måste göra poi, vi måste ha snöre, så vi gör en barturné och tigger snöre. Inga träffar. Bara skeptiska blickar. Jaja. Man kan inte få allt. Vi bygger lite med mitt nyckelband, substitutet får godkänt men inte mer. Men så plockar en ravebrud fram ett par LED-poi. Sånna riktiga. Sånna som kostar många hundralappar, sånna som är mer än ok. We go bananas och bondar med kvinnan och ställer oss i kö för att få låna. Tre minuter senare är le pitch i våra händer och vi leker leker leker som man gör när man är ett förvuxet nycirkusbarn som oannonserat hamnat mitt i en karneval. Det händer, det är oväntat och det är vackert. Ravefolk, glowsticks och laser. På riktigt. I övik. Sannolikhetsfaktorn är beyond calculation. Finns bara en sak att göra, bara att gilla läget...