Friday, December 26, 2008

mellandagsfundering

Varför är det lättare att hitta på nyårslöften åt andra än åt sig själv?

Thursday, December 25, 2008

hos grannen

Foto: Torbjörn Jacobsson på VK (lånade lite...)


Vissa saker är bara fullkomligt orimliga. Som att det tokbrinner i grannhuset. Hela geografigränd 2 står i lågor. Vi har ett hus emellan oss och branden, en "brandvägg" nu kallad. Så kollektivet Sputnik lever och mår bra. Jag har inte upplevt röklukten själv, jag är back home och firar jul. Och det känns som ett helt okej tillfälle att inte hänga hemma i kollektivet...

Vidjo på VK.se finns här: http://www.vk.se/media/?clipid=1029

Monday, December 22, 2008

julmatslov

Hejdå så länge. Nu flyr jag hem till mamsen för att reda ut den ständiga frågan om vad som är julmat, och vad som är annat. Jag tror att den här damen som vanligt har svaret.

Sunday, December 21, 2008

hejdå horace, hej peter!

Okej. Någon måste ju komma med en lagom oseriös kommentar på att Peter Englund tillträder som Svenska Akademiens ständige sekreterare efter Horace Engdahl. I egenskap av indiekid med böjelse för skrikiga färger och allmänna obegripligheter agerar jag självutnämnd representant för en förlorad generation av smygidealister och säger hallelujah! Allas vår favorithistoriker klättrar på den akademiska karriärstegen. Håll fanan högt Peter, vi hejjar på dig.

Friday, December 19, 2008

hej astmatiker! åhléns hatar DIG!

Vi på Åhléns för en ständig kamp mot den konsumentgrupp vi hyser starkast agg mot: nämligen de astmatiker som är så illa rustade av naturen att de inte tål starka dofter. Åhlénsvaruhuset vid Sergels torg i Stockholm är en stolt föregångare, som på ett subtilt sätt hindrar denna klena grupp av befolkningen att bevista lokalerna, genom en listig placering av parfymavdelningen precis vid huvudentrén. Då denna strategi visat sig vara mycket effektiv, sprider vi nu konceptet till fler varuhus. Just nu vill vi säga grattis till Umeå, där hederliga Åhlénsbesökare nu slipper beblanda sig med dessa genetiskt svagare individer. Parfymavdelningen är nu det första hinder som står för dörren, något som känns extra spännande såhär i juletid. Vidare har vi även omorganiserat precis allt inne i butiken, för att skapa maximal förvirring och vilseleda de konsumenter vars inre kompass tenderar att peka fel. Vi hoppas att detta ska orsaka betydande tidsmässiga förluster mitt i den stressade julhandeln.

Wednesday, December 17, 2008

vad är mat och vad är annat?

Den som vet, mejla mig på tipptapptipptapptippetippetipptapptipptipptapp@hotmail.com

Monday, December 15, 2008

my delirium











Mest i min spotify-lista just nu är en massa damer som gör ljuvlig pop. My head, my heart, my mind, my wing. Enjoy.

malmberget

Gnarly Boys är som vi alla vet helt orimligt bra, och tur är väl att Emilia Hennix är det med. Hon har grejat värsta schyssta musikvidjon till låten Malmberget. Det är när en ser sånt här som en önskar att världen var pixligare, som i åttabitarsgrafik. Kika och njut!

Gnarly Boys - Malmberget

Thursday, December 11, 2008

lajv i studion


>>> Rapport från gårdagens energiurladdning i radjovärlden: tio glada musiker rockade loss och höjede decibeltalen upp i taket. Damn!, Timbuktu och Tingsek kom förbi och spelade först N.A.P. (Timbuktu) och sedan I'm not gonna live a day without you girl (Damn!). Helt magiskt. Och historiskt. Det är ju inte många kvadrat vi har att leka på nuförtiden, angående provisorisk lokal. Notera hur blåssektionen liksom står på led hela vägen ut genom hallen...

Wednesday, December 10, 2008

Kvällens Estrad - säsongssista!

Det här inlägget kan komma att fylla ut med nya annoncements under dagen, se det som ett doku-inlägg, typ.

>>> Koolast och viktigast att säga om aftonens program just nu är iallafall att Damn kommer till studion och lirar livemusik för våra örons trevnad och välbehag. Är det inte fantastiskt så säg?



>>> Oh-oh! Stoppa pressarna! Update för kvällens shåww: Kristoffer Hedberg som spelar på Origo imorgonkväll medverkar i programmet via telefon. Don't miss out!

'

>>> Ay ay ay! TIMBUKTU hänger med Damn till studjon för att spela live och prata lite. Kan bara bli hur trevligt som helst.



>>> Sedan blir det årsbästasammanfattningar, vad än en tycker om sådana. Och lite smaskiga tillbakablickar på härliga estradögonblick - missade du kanske härliga Kransky Sisters? Lyssna ikväll och minns 2008 års kulturguldkorn!

Thursday, December 04, 2008

rubba inte mina cirklar



Råkade kika på den här gamla klassikern nyss. Den fick mig att inse ett och annat, så jag lägger upp den här.
1) Min polare Peter "Mireneye" är hur sajkotuff som helst. På JFF är det liksom hordar av japaner som tävlar, och två svenskar. Han är en av dem. ffs liksom.
2) Jag kan plötsligt förnimma vad det är jag inte förstår i till exempel fotboll. Jag ser inte det vackra i sport, som så många andra gör. Jag antar att det är samma typ av nördintresse som gör att jag blir helt taken aback av riktigt rena cirklar, schysst flyt och tajming. Eldkonst ftw.

Slutsats: jag kommer aldrig (aldrig aldrig aldrig) jobba med sportjournalistik. I just don't have it in me.

Tuesday, December 02, 2008

cru-amarello

känslan av att egotrippen långt om länge går ur kroppen // och då plötsligt känner jag // en längtan efter att få va // en liten del av något bra

Batizado i stan för Abadá Capoeira. För er icke invigda: invignings- och graderingsceremoni för de som sysslar med kampsportsdansen capoeira inom föreningen Abadá. Jag har fått mitt ass cermoniellt kickat av professor Dodô, och det känns bra. Kul att ha blivit kvaliciferat chikanerad och att det gjordes med glimten i ögat. Nu är jag officiellt one with the crew.

Det ska medges att jag har svårt att tro på auktoriteter. Ändå köper jag capoeirakonceptet med större iver än jag shoppar åttiotalskitsch på second hand. Trots att Abadá präglas av ett hierarkisystem är jag helt med. Sällar mig till ledet. Lydigt och ivrigt. För att fejsa fakta, så är jag ju inte bäst i test på capoeira än så länge: min cru-amarello-färgade corda signalerar lägsta graden. Men hej, I'm a n00b. Och det är rätt schysst att behöva slita från scratch för att ta sig någonstans. Det är bara till att misslyckas, skämmas, göra om och göra rätt. Fuck egot. Det är schysst att inte vara bäst, inte ens vara bra, och bara gilla läget. Bara vara en liten liten pusselbit i systemet, och låta mig slipas efter mått jag inte själv beställt. Jag känner mig som en passiv aktivist. Som en liten del av något bra.

promo USR

Alla ska ju ha sin beskärda del av ramljuset. Femton minuter sägs det. Jag jobbar på att förverka mina.