Wednesday, January 30, 2008

kontaktannons

Du, kvinna, som var på News tisdag 29 januari när klubb Shape Up! arrangerade efterfest till Kings of Convenience spelning. Du är enligt mina vänners utsago min "copycat", du ser ut som jag (särskilt i profil), har samma hårfärg, samma frisyr, klär dig som jag och du till och med dansar likadant. Du är dock smalare, snyggare, och har bättre taktkänsla. Hör av dig till mig, jag tror att du kan vara min själsfrände eller lösningen på mina dubbelbokningar.

Sunday, January 27, 2008

slow moves


bear in mind / we all fall behind / from time to time

Saturday, January 26, 2008

blandade karameller

Polish med populärkulturell referens - I got the hots for a seriemördare

Lägger en orimlig summa pengar på nagellack, med tanke på att jag tydligen misslyckats med att lämna studieförsäkran i tid också denna termin (jag tror alltid att nu, nu har jag gjort rätt, men inte fasen) och således inte fått kontot tankat med nya fräscha stålars redo att uppgradera min livskvalité. Men jag orkar inte bry mig om att vara sparsam och duktig just denna fredag. Jag behöver krejsifärger som terapi mot den åkomma som i folkmun brukar benämnas "januari". Hejpa.

Sände fredagsradjo med Lena, smygpremiär för humorprogrammet hÄlg, som avhandlar livets väsentligheter och trivialiteter på norrländska. Jag går under pseudonymen Margareta-Birgitta (men ni kan säg Maggan-Biggan), min partner in crime kallar sig Inga-Lill (å det är int nå krusiduller med det). Nästa vecka är ramen bredare och redaktionen dubbelt så stor. Häng med vetja.

Senare ikväll blir det blandade karameller. Jag ikläder mig ytterligare ett pseudonym, DJ Sockerkompis, och battlar pop i skivbåset med DJ Jugend. Klubb 102 - alla ska få! Jag väntar på kvällen, dricker svart svart kaffe, spelar musik osympatiskt högt och känner mig ögonblicksnostalgisk. Det är en bra känsla.

Monday, January 21, 2008

"smart, otaktiskt och sött"

Det bästa utlåtandet om mig och mina ambitioner på länge.
Sanning och humor, hand i hand...

Monday, January 14, 2008

ägna och grotta

ägna och grotta är de två ledord jag ska efterleva nu i vår, har jag tänkt. Inga tusen miljoner projekt och stress i magen och inte hinna ta en fika med vänner. Nix najn niente. Nu är det färre och viktigare. Noggrant och ägna. Fokusera och grotta. Uppsagd från expressen, och med nycirkusansvaret på entreprenad spår jag en luftigare framtid med ljusglimtar som faktiskt räknas. Det som är viktigt ska bli viktigare. Radio, studier, fika. Shit. Bara att fika är en hel hobby. Har ni tänkt på det?

Nu ska jag först bara ta tag i och överleva the week from hell, men sen ska det bli lugnare varv. Jag lovar...

Wednesday, January 09, 2008

detsannaumeå

bild från detsannasverige.com

Det var precis såhär jag såg Umeå de första gångerna jag var här. Jag var här för att hänga med polare, så det blev att jag såg stadens skeva avkrokar från bussfönstret. Betraktade ledsamma byggnader trångt placerade. Atmosfären andades missmod och jag försökte skaka av mig den trubbiga luften, utan resultat. Sedan leta sig till rätt dörr, oftast i tegelghettot på Ålidhem. Grå-sval halv-vinter med svarta knotiga träd utan själ. En ny ensamhet runt varje gathörn. Drömmar stampande på samma asfaltsfläck. Tegelröd andnöd och slocknade blickar. Som i en film om någon gammal sovjetstat. Så kändes det i bröstet att besöka Umeå.

Jag sade det aldrig till någon, för Umeå var ju staden storleken större. Där det faktiskt kunde hända något. Det var ju en levande och sprudlande stad, full av studenter. Umeå skulle betyda framtid och optimism, och jag tänkte att aldrig aldrig. Jag ville ha mer.

Men efterhand började jag sakta ge vika. När min utbildning fanns i Umeå allena, påbörjades förlikningsprocessen på allvar. Kunde vi kompromissa? Kunde vi mötas halvvägs, Umeå? Jag letade bostad och hittade ett kollektivrum i ett småposh barnfamiljkvarter, allt annat än tegel. Jag lärde mig staden med studentkompass och hittade sammanhang. Lärde mig att färger har flera nyanser, och att de skiftar beroende på vad man tittar efter. Att gammalsorglig ytterdörr visst kan rymma äventyr på andra sidan. Staden lät mig andas, och jag lät staden visa mig sitt guld.

Guldet har bländat och gjort mig hemmablind. Jag ser inte de slitna fasaderna längre. Jag ser inget svårmod i gatorna, och gör jag det är det mitt eget som spillts ut.

detsannasverige.com visar den oglamourösa verkligheten landet runt. Jag tittar på bilder av Umeå och känner igen mig utan att känna igen mig. Försummade platser som nu är min verklighets självklara kulisser. Så här ser det ut, det här är den stad jag bor i. Och det är jag glad för.

Tuesday, January 08, 2008

reboot

Dag fem utan mat. Fasta ska vara nyttigt. Och det funkar, lika bra nu som förra gången. Energin har ökar några snäpp, jag vaknar av mig själv före väckarklockan och tar promenader orimligt tidigt. Fröken-alltid-komma-i-sista-sekunden-och-förmodligen-lite-sent-dessutom var på plats tio minuter före vårens första föreläsning. Bara en sån sak. Och den där fördomen om att det måste vara svårt att fasta eftersom man måste bli så hungrig kan jag snabb ta död på. Hungerkänslorna dör. Kroppen ställer in sig på överlevnadsläge, och förmodligen är det inte särskilt konstruktivt att gå runt och vara kinkigt hungrig när det handlar om liv och död. Så hjärnan rationaliserar bort det här med hungerkänslor rätt fort.

Dock är det fett trist att inte äta saker. Det är ju ROLIGT att äta. Det är socialt, trevligt, gott, avslappnande, lyxigt, tillfredställande, festligt, sysselsättande, belönande och alldeles alldeles underbart. Så. Även om jag diggar det här med att fasta och tycker att det är en fungerande strategi för ge kroppen en nystart och mer energi, är höjdpunkten när det är över. Fatta vad gott en helt vanligt potatis smakar efter sex dagar utan mat! It's a treat, I can tell ya.

Sex dagar alltså. Fajv down, one to go. Sen är det jag som kokar potatis.

Tuesday, January 01, 2008

Night falls over Nydala

Tjugohundrasju säger tja-rå och lämnar plats för ett nytt spejsat år. Men innan det är dags att brottas med the hopp, drömmar, kärlekar och löften of 2008 är väl ett rejält hejdå på sin plats. En mäktig silvia-vinkning till 2007 och allt socker som året bjuckade på...

Gimmie five: album 2007



1. Wildbirds & Peacedrums Heartcore
Fullkomligt magiska lajv och på skiva. Bristande vackert och klockren etta.
"Nothing will come save me if I don't stop biting my nails"


2. Patrick Wolf The Magic Position
Storslaget, brokigt, dekadent, färgstarkt och mullrande på samma gång.
"Deep in this dream I set the calmness to spinning"



3. Säkert! Säkert!
Annikas norrländska stämma och poesi är bräcklig, med härligt tjockt L. Det är så man kan gå i bitar för mindre.
"Varför är det ett frågetecken i din röst?"



4. Karin Ström En saga om en sten
Datadamen håller än, elektronika på svenska som orsakar andnöd. Återstår gör mysteriet varför inte resten av musiksverige fattat att detta är briljant!
"Jag önskar att jag hade samma makt över ditt dopamin"



5. Bright Eyes Cassadaga
Det är nästan jobbigt att lyssna på såhär begåvad musik. Men lika svårt att låta bli.
"All this death must need a counterweight / always someone born again"


Andra favvs från året, utan nån som helst rangordning...

Familjen Det snurrar i min skalle
"Det enda jag kan tänka på är sånt man inte får / sånt man inte snackar om men alla förstår"

A Gilbert Play A Gilbert Play
"Vi gick ingenstans den dagen"

Emmon The art and the evil
"Lay me down by the riverside so I can see my own reflection"

The Bell
Make some quiet
"Don't do it better / Just do it more"

Shout out louds Our ill wills
"So I heard it's no good to run / But I feel som much better now that it's done"

M.I.A. Kala
"How many tequilas in the place / how many beers are in the case?"

Jens Lekman
Night falls over Kortedala
"And all my metaphors fell flat / down on the rocks where we sat"

Anna Järvinen Jag fick feeling
"Man blir ju yr när man minns vad vi har sett"

Rigas The hardest pocket to pick
"I'm falling and I cannot stop until I hit that floor / and I'd still do anything for just one second more"

Arcade Fire Neon bible
"Though my language is dead / still the shapes fill my head"

Lotta Wenglén In the core
"If this is what you came for / please take your condolences and go"