Tuesday, July 31, 2007

Another summer is just another summer

Det är den sista juli och i Örnsköldsvik regnar det. I min dagbok vräker juli månad ut sig över sidorna som svullen skrivkramp, här på bloggen råder ordtorka. Trots min evigt uppdaterade dagbok skriker bloggabstinensen i fingrarna, jag antar att det är min fåfänga überexhibitionistiska sida som inte pallar med osynligheten. Och nu vet jag plötsligt inte vad jag vill ha sagt om juli månad. Kanske vill jag berätta om glädjetåg med kisspauser, 20 frågor indie-style med svar som Elvis Costello, La Vida Locash och OK Computer. Om stulen whiskey, en sömnig Bloc Party-spelning och astralprojektion. Om dubbla vip-pass, gratis öl och en märklig midnattsintervju i en bil. Om battle, eldsäl of ume-yo, threadart-bygge och kärlek på låtsas och på riktigt. Om nätter som tagit slut och nätter som blivit morgnar, vilda nätter som andats och mjuka nätter som kysst min panna.

Det här var iallafall sommarens...

...abstinens: bloggabstinens!
...gift: sömn. Don't go to the dark side, nåt kul kan ju hända! Men till slut måste man.
...mat: belgiska våfflor finns plötsligt överallt. Jag vänder bort blicken, vägrar bli ett offer för matmodet.
...ord: "överhörde". På var mans läppar. Vad är källan till denna riksspridda anglocism...?
...live: Svenska Akademien. På varje festival i hela sverige hela sommaren hela tiden. Snart på en scen nära dig.
...fordon: sextiotalsbussar i karavan. "För busskonnässörer och festivalbesökare, en kombination som inte ofta sammanfaller" enligt Rocklexikon-Johan.
...one, two-fuck you!: Ida Maria. Kaxig, vild och full i fan. Framförallt skiter hon i hur ball jag tycker hon är. Respekt damen!
...dans: Hey Willpowers bågskyttedans. I höst importeras den till Umeås dansgolv. Join in!
...mer hud: Patrick Wolf visar mer än scenarbetarna kan hantera, till folkets belåtenhet
...frukt: banan. En tanig man med wolverine-polisonger, byxorna nedhasade till knäna och banan fulla munnen gör the Scrags till en grym liveakt och höjer den gula fruktens rock'n'roll-status avsevärt. Bananas of the world, unite!!
...allsång: Shiny Toy Guns gör en Hot Chip och ställer in Arvika. Laakso hoppar in och alla sjunger med i Vääästerbroooon...!!
...emo: nähädu. Inget emo i sommar inte. Emo är alltid fel. Alltid. På sommaren också. Ok?
...regn: "Hard Rain" med Shout Out Louds som sista extranummer på arvika.
...butik: secondhandbutiken Kitsch Bitch i Köpenhamn. Hade jag hetat Marit Bergman hade jag plöjt hela sommarbudgeten där.
...most wanted: "Punkdrömmar" med Ingenting. Publiken visste vad de ville ha, hela spelningen.
...fegt: personalen vid Apolloscenen som avbröt TTA:s spelning efter tjugo minuter. SÅ mycket tryck var det väl ändå inte. Please.
...hetaste: momo vs. strawhot - underhållning beyond! Skills är koolt, men spex är roligast! Men var är damerna i eldbattle-kulturen? Va? (säger jag från sidan av scenen...)
...svettigaste: Sista kvällen på CBY. Barfota under natthimmel exploderar allt i UV och laser. Jag säger att jag inte minns när jag haft så sjukt overkligt roligt senast, men tar det tillbaka en sekund senare. Jag minns visst, om än dimmigt. Klubb Pingvin med Familjen 2 juli i Umeå.
...slump: festen utanför mitt tält den där mellan-natten jag trodde jag skulle tillbringa i solitärt utanförskap. Jag förlorade i sömn, igen, men vann i sällskap. Och den valutan är alltid bättre.
...headphone silence: Cold War Kids "Robbers and cowards" som på ett välsignat sätt stängde ute de svarta kidsens manglande av ironisk musik som tyska luftballong-låten och Spice Girls.
...budget: If I had the money to go to a recordstore I would
...plagg: skooooor...!!
...citat: "If it's good enough for Putin, it's good enough for me!"

Det regnar fortfarande. Imorgon gittar jag stan. Urkult ftw!

Sunday, July 01, 2007

En vacker död stad


En kamrat på telefon säger att han saknar Umeå. Jag som sitter mitt i Umeå-smeten säger att jag saknar Umeå, jag också. För det är inte staden vi saknar nån av oss, inte egentligen. Det är begreppet Umeå med allt vad det innebär. La dolce studentlivet. Att snubbla över kamrater runt varje hörn på campus. "Råka" fika bort en hel förmiddag. Skratta med tio olika personer innan klockan ens har slagit lunch. Den där atmosfären av hopp, framtidsdrömmar, vilja och rädsla. Som ett äventyr som andas, och bara väntar på att hända.
Inte förrän den här sista veckan har Umeå iklätt sig sin mest sterila kostym och betraktat mig som den främling jag är. Gatorna vill inte kännas vid mig. Mitt eget kollektiv gapar mer än halvtomt. Just den här veckan har vi bara varit två kvar. Den där idén jag har om att jag verkligen inte vill bo någonstans på riktigt, att jag bara vill vara en världsmedborgare på tillfälligt besök som råkat ställa sina väskor i hallen, den idén blir en konkret känsla i magen. Jag är nog lite fobisk när det gäller väggar, men jag ser ingen anledning att försöka komma över det. Inte när städer bara är begrepp. Umeå - Umeå. Det är skillnad.

Väskan är packad. Flyktvägen är planerad. Resten av sommaren jagar jag äventyr som andas, doften av moln och stänk av kärlek. Imorgon gittar det här stycket dam, och håller sig frånstädes till dess Umeå fått tillbaka luften i lungorna.

Kamrat med flyktplaner, som stannat för att läsa instruktionerna