Smeared black ink

Regnet smattrar hårt mot plåttaket över balkongen. Jag sitter kvar, lyssnar när vädret sjunger. Hör i huvudet musik jag förknippar med sommarhimlar som rasar sitt vatten. De mest ilskna sommarregnen låter som Depeche Modes "Songs of faith and devotion"-platta. Det är löjligt självklart för mig. Fortfarande. First impression lasts sägs det, jag antar att det stämmer.

Mikroskopiska vattendroppar som studsat från balkongräcket och landat på mitt block får bläcket att flyta ut över arket. Jag sitter kvar ändå, en liten stund till, väntar in doften. Doften av nyregn.