Agape
...är mitt nya favoritord. Att älska spontant och omotiverat. Ge litet grand. Grande.
Tänkte på det under en cykelfärd idag (jag tänker bra när jag cyklar, liksom ogrumlat) att just nu har jag råd att ge, gå mer än halv vägen. Orka lite. Och när jag råkar utför. Då litar jag på att någon annan lägger en hand på min panna och menar det. För att världen ändå, i någon slags förlängning, jämnar ut sig. To apeiron!
Förresten var det Valentin idag. Det är ett dåligt tecken att inte upptäcka det förrän sena kvällstimman, va? Men men. Agape var det.
1 comment:
Det är det där jag försöker få till i det jag skriver nu... Att få kärleken att jämna ut sig, omhändertagandet att fördela sig...
Post a Comment