saft

Nu ska jag ut på äventyr.

Det kanske blir farligt.
Kanske blir det till och med enormt farligt.
Det är bäst jag tar saft med mig.

Jag blir i Umeå igen lagom till Trästockfestivalen skulle jag tro.

Till dess: konstpaus på bloggen.

new york or alingsås

"I wish I was far away too"

bike on the balcony

Där står den, trasig och grann, på min egen balkong! Eller, hrm, ja, kollektivets balkong... Och den är inte min, denna trasiga skönhet. En kolletivkamrat* hittade den i soprummet och tog den till sig. Kedja måste lagas, sen kan den tjänstgöra igen. Fram till dess håller den mig sällskap i mitt Sommar i P1-lyssnande.



*en väldigt röd sammansättning, trots att textfärgen är svart

småprata lite om vädret

Vykort till Moder natur:

Mänskligheten vädjar: låt det inte gå ut över oss bara för att du har pms!

Det fanns en tid. En tid när glädjen över att få vara utomhus övervägde alla sorters väderlekar. När "det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder" var något som fick oss barn att nicka glatt och instämmande. En tid när "galon" var ett material som inte bara var praktiskt utan också innebar oändliga möjligheter till att fördjupa sig i vattenpölskunskap femhundraåttiomiljarder lekskolepoäng. När det kändes värt det att ägna en hel förmiddag åt att klä på sig alla jättevattentäta byxor med gummiband runt foten, supergoretexhandskar och reflexband. (Förstås. För det är ju viktigt med reflex. En ganska oreflekterad kunskap. Om ni ursäktar ordvitsen. Höhö.) Sedan drabbade förstås kissnödigheten och snabbt snabbt måste allt knytas och dragkedjas och åbäkas upp och av för att det inte ska hända en olycka och sedan snabbt snabbt måste alla dragkedjor stängas igen för att minimera förlusten av värdefull vara-ute-i-skitvädret-tid. Som om det var viktiga episoder i en film som hann passera därute parallellt med lavatorievisiten.

Det är sånt jag tänker på och minns när jag cyklar genom ett regn som är lika mjukt som blött. Ett regn som slickar ytan på mitt H2O-repellerande ultralätta regnställ i andasmaterial. Som jag köpt för att slippa konfrontera den här typen av väder.

Bah. Det är inte väder. Det är en situation!

Och hallå. Det är bannemej tjugohundraåtta nu. Är det inte lite primitivt av naturen att fortfarande hålla på med regn för att tillgodose allt levande med vätska? Vi snackar eoner av tid här som evolutionen kunde ha lagt på att styra upp bevattningsstrukturen på planeten jorden istället för att ge mänskligheten en intelligensskjuts kraftig nog att uppfinna dräneringssystemet. Och galon. Åh! Det är inte ett material. Det är ett straff.

sommar sommar sommar

Under hela juli har jag gått omkring och suktat. Nu är det kickat. Sommar i P1 inleddes i lördags klockan tretton noll-noll. Lyssnade gjorde jag i gott sällskap av vänner och våfflor - nästan som ett barnkalas blev det utan att någon för den skull fyllde år. Först ut av pratkvarnarna var Fredrik Lindström som inledde med att "dra några växlar" på Tommy Nilssons bottenlåt Jag tror på människan som inte fått några som helst schlagerpoäng. Ett ruggit stiligt sommarprat som måste ha orsakat prestationsångest hos alla som står på tur.

Fyra ess som jag tänker hålla lite extra koll på den här sommaren är Fredrik Hären, Mattias Klum, min favoritbejb Annika Norlin och sommarprattävlingens vinnare Yrsa Walldén.

How 'bout you?

tugga FRAdga

Arg. Besviken. Otrygg. Misstänksam. Uppgiven. Förbannad.

Riksdagen röstar igenom FRA-lagen, och jag stöter på personer i min omgivning som är besvikna över att Sverige åkt ut ur fotbolls-EM. Jag är visserligen nollställd inför fotboll också annars, men just ikväll har jag lite extra svårt att tycka att den förlusten räknas. Nio miljoner svenskar förlorade precis allt vad privat kommunikation heter. Ikväll förlorade folket mot stasisamhället.

Jag vill kasta något. Hårt. Kanske spränga något och skada lite oskyldig civilbefolkning. Posta lite antrax och bränna ned skitviktiga byggnader. Göra elaka saker med molotov-cocktails och gatsten. Krascha bilar i en tunnel och orsaka kärnvapenkrig.

Ja tänk, vad vanliga medborgare kan hitta på...

Hej staten! Jag är också terrorist och skitfarlig! Signalspana mig, NU!

tolv bilder säger mer än fyra elefanter

Det här är jag. I bilder. Iallafall enligt flickr:s mosaikfunktion och lite lajjiga spelregler som jag stal av Fröken C. Ur denna mosaik går att uttyda att jag lever för känslan, älskar kaffe och vill hångla med Markus Krunegård. Inget ni inte redan visste, med andra ord.

esbjörn svensson finns inte mer

På radion säger de att Esbjörn Svensson avlidit. Att han omkom i en dykolycka i Stockholms skärgård. Att han inte finns mer och att han bara blev fyrtiofyra år gammal.

Jag bromsar när jag hör nyheten. Släpper det jag har för händerna och stirrar ut mot himlen medan jag lyssnar. Esbjörn Svensson. Det måste vara en annan Esbjörn Svensson. Det kan väl inte vara den Esbjörn Svensson jag tänker på? Det kan inte vara...

Men verkligheten är inte rättvis idag heller. Allt och alla faller, också hjältar, legender och ikoner. Esbjörn Svensson finns inte längre. Tårarna samlar sig i ögonen. Som om det var någon jag kände. Som om han var min att förlora.

Det var han förstås inte. Eller. Så var han det. Så mycket som jag fått genom hans musik måste det finnas lite av honom i mig. Någonstans där är han lite min.

Jag lyssnar vidare på nyhetsinslaget. Identifierar mig som en av de många lyssnare utanför den traditionella jazzscenen som hans musik lyckades nå ut till. De säger att han var banbrytande. Det är sant. Han kokade ihop min brokiga värld av musikreferenser och gjorde något nytt av det. Skapade ett ordlöst språk som viskade sig igenom hans musik, en tyst röst som gick som en röd tråd genom allt han gjorde.

Radion står på resten av kvällen. Det är nyheter en gång i timman. Tredje gången jag hör samma nyhet sjunker det in och blir sant. En del av verkligheten. Som inte är rättvis idag heller.

lördagnatt i ljud och bild

LJUD:
Popjohan

BILD:

jag protesterar, alltså finns jag

Alltså. Hallå. FRA-lagen. Om det här röstas igenom tappar jag hoppet några grader. Var en duktig soffpotatisaktivist du också och skriv under protestlista på protest.nu