staten, kapitalet och den okunniga individen

Det verkar som att min relation till CSN inte varit så dålig som jag trott. Det är värre. Visserligen har jag alltid vetat att den kärlek denna myndighet strösslar över mig endast är till låns, och att jag kommer att tvingas svettas mycket och länge för att lösgöra mig från dess bojor. Men till och med det vackra i sagan är svärtat. Iallafall för mig. Ty jag verkar ha missförstått hela systemet, och i två års tid fått för lite pengar OCH dragit på mig mer lån än nödvändigt. Två år! Merde. Imorgon är det jag som använder lunchen till att telefonköa, redo med ett lagom darr på rösten för att söka barmhärtighet hos denna definition av hatkärlek som CSN utgör...