first class riot
Mina vänner frågar om det var bra. Jag säger att det var the Though alliance. Playback med rätt skabbigt ljud (som bröts nånstans mitt i en låt, det viskades att en sladd åkt ur...), alla var på scenen, alla var energi och kaos. Publiken var mer intressant att betrakta än bandet, fenomenet i sig större än spelningen. Vännerna frågar vad jag betalat för biljetten. Jag svarar, de himlar med ögonen. Om det var värt? Tja. Värt och värt. Alltså. Det var TTA.
2 comments:
Visst var det TTA, som fan! Fast jag blev lite chockad, trodde de jag hört oom deras "spelningar" var överdrivet. En lite intressant grej åtminstone.
Du bara skryter med att du har vänner. Sån därn modern musik förstår jag mig inte på, men det låter väl trevligt på sitt sätt. Jag tänkte om ni dansade. Det är fint med dans numera, när man får dansa otvunget och inte behöver någon som kan stegen att dansa med.
Post a Comment